tisdag 7 december 2010

Trångt i Estepona

Jag märkte nog att det var olämpligt att köra upp i bergen som jag hade tänkt från början. Jag var på väg mot Ronda men ändrade mig när såg molnmassorna i inlandet.
 Jag tankade vatten, sa hej till Hasse ...
... och lite senare till Eva på morgonpromenad med Zacko, tömde avloppstanken, betalade för två dagar med Camping Cheques (30 euro) och for ut på Medelhavsvägen (Mediterreano) i västlig riktning.
Efter ett tag jag svängde av strax före Marbella och hamnade nere vid vattnet. Ett veritabelt smultronställe. Möjlig ställplats var min första tanke, koordinaterna är N 36° 30'14,1'' W 4° 50'38,3''. 


Efter att ha tittat på Medelhavet en stund så gjorde jag dagens första tabbe. Jag petade in Esteponas ställplats på GPS-en! När jag kom fram så visade det sig att ställplatsen var en väldigt smal gränd inne i centrum som inte ens min lilla bil kom in i. 
Estepona är ingen spökstad. Den är full med människor och bilar. Det verkar som om det är en stad för spanjorer. (!)

Nu har det blivit så varmt att jag bytte ut thermobrallorna mot lättare sommarbyxor. Normalt brukar jag kliva ur thermobyxorna i Montpellier så här års men i år har det inte varit någon hyfsad värme hittills.
Det var så trångt i Estepona så jag fortsätter till Gibraltar, tror jag, kanske.

2 kommentarer:

Ingela o Bosse sa...

Jappe!

Passa på!
Onsdagar kl 15:00 är det svensksamling hos Antonio inne på Cabopinos camping för allmän fika.
Hälsa folket från oss Ingela o Bosse

Fincan sa...

Jag läste att du var i Estepona, Jappe, en underbar stad. Med km långa stränder öster o väster därom. Viker man av från kustvägen, upp mot inlandet,strax vä om Estepona, färdas man på en slingrande,fin asfaltväg, med korkträd och en bedårande utsikt, såväl
mot kusten såsom mot målet uppe i berget, Casares. En högt belägen, "trång" typisk spansk bergsby. Vid torget,med dess typiska "springbrunn" ligger en mysig resturang högst upp med en underbar utsikt. Känner man av att gå upp längs dem trånga gränderna kommer man upp till kyrkan där blicken ner mot dalen o kusten är underbar.
Här har man också bra möjligheter att se rovfåglar.
För återvägen till kusten, tar man den västra vägen, förbi Casares, tar vägen därefter söderut, passerar hägn med boskap, tjurar, och når efter ca 15 min, den trevliga byn
Manilva. Intill denna, finns urbanisationen Monte Vinas, uppbyggd av svenskar, norrmänn
bland annat. Nedanför denna, en bit bort, dem "romerska baden" med hög hallt av svavel. Vägen dit dock " över stock och sten".